men jag menar
På fredag så tar hanna sina väskor återigen och styr stegen mot huvudstaden. En sak som känns så sjukt är att vi inte bott på samma ställe på över ett halvt år. Men ändå så känns det som att jag aldrig slutat kika in på vero, stämma träff på waynes eller fått en knack på dörren. Ett halv år går så fort, det går så fort att jag tyyyp blir åkrädd. Men jag menar varför inte lämna allt här hemma dra någon stans bo där några månader och sedan dra vidare på nästa äventyr. För pengar kommer alltid gå att tjäna nya, familjen kommer jämt finnas och de riktiga vännerna kommer man ändå aldrig att tappa kontakten med vart man än i världen befinner sig. Så egentligen vad har man att förlora?
Minnen kan man alltid plocka fram och skratta åt när man börjar sakna.
btw hannzor imorgon är troligtvis sista gången vi ses på 5månader
AUSSIE
Biljetten är bokad den 12 januari bär det av till australien blir även en sväng till nya zeeland med min kära vän Anna-Maria!
IKEA
. efter en tidig ankomst av tjejerna och en dag på ikea är jag så trött så att jag ät skelögd. får se till att det inte blir sömn på melissa ikväll
WADDAP
nerd nerd nerd nerd nerd nerd nerd nerd nerd nerd nerd
lisaka säger:
ahha jag vet
loooove it
ska jag ta med min bok till stocke
hannaa - säger:
nejmen för fan din bög
lisaka säger:
snyft
hannaa - säger:
stop wajning n00b
lägg märke till foppa tofflorna
förmåganattglömmabort
Satt just och läste igenom hjo's blogg och hittade det här gamla inlägget från november 2007, alltså nästan precis 2 år sedan. Då gick man i skolan och pluggade på bäst man ville, jobbade lite på helger och kvällar. Det var sjukt kul med fest, smyga lite för mamma - söka rätt på något place man kunde hänga. Man levde sitt liv på nästan bara studiebidraget - vilket skulle vara iprincip omöjligt idag. Framtids tankarna gick inte längre än till möjligtvis nästa helg - du slapp vara vuxen. Betala räkningar/hyra och körde bil det var sånt som mamma gjorde. Det fanns någon du kunde gnälla på om inte din tröja var tvättad, om inte det fanns mjölk hemma- idag får du gnälla på dig själv. När inlägget skrevs så ville man inget annat än att fylla 18år - fylla 20år. Det var en onödig önskan för livet var minst lika kul då som det är nu.
funny thing
WHATAWEEKEND
"ursäkta ursäkta Carmen Elektra"
sorrry har haft fullt upp hela helgen, fredagen gick jag nästan hela dagen på jobbet i kock kläderna.
Lördagen likaså fram till fyra, sedan bar det av hem coh sedan tagg för fieesta. Blev väldigt uppskattade av en viss man som blev vår svans resten av kvällen. Han skulle först köpa oss för en halv miljon, sedan bara för ynka 15tusen - såg vi så billiga ut? Det hela slutade iallafall med mordhot och polisanmälan. Wish yo goood luck.
STHLM 09.50 TISDAG MED HANNAYO
lördaglördaglördaglördaglördaglördaglördaglördag lördaglördaglördaglördaglördaglördaglördaglördag
WZZUP, HÄNG MED JEKKSA IDAG, WORK ALL NIGHT
it's a new day, but all feels old
har varit borta ett tag men allt är exakt likadant som när jag lämnade.
Kan lika gärna åka iväg ett år eller två, den här staden väntar ändå.
Mitt nästan "att göra" ska bli att surfa in på Kilroy och boka en resa
till en plats där saker förändras och något händer. Vi slår ner näven på det.
what love got to do with it?
Men den här förälskelsen hon har hamnat i har förvandlat denna genom snälla, lilla, ibland blyga flickan till något man skulle kunna kalla en satmara. Plötsligt ryter hon på taxi chafförer, blir i princip utkastad från hotell, gråter och skriker högljudt i telefonen.
Kanon det är bra nu är hon mer lik mig men ändå? Varför blir man som man blir när kärleken slår till?
Dagens post
so sally can't wait
Idag lyssnar jag på den här låten och drömmer mig lite tillbaka till bubblan vi levde i.
20091104
1. ta en vakna upp dusch
2. flytta in i lägenheten igen
3. lunch dejta
4. work work work
5. umgås
syssla
Mot andra äventyr.
Vill åka någonstans, göra något radikalt, träffa nya människor och leva la Vida Loca. Ta vara på dagarna innan man ska bli så pass gammal att man måste slå sig ner. Det här kommande årets motto ska vara capre diem.
I AM BACK!
